<3
Idag gick min kära morfar bort och det har varit en tuff dag.
Mamma ringde mig vid 10.30 och berättade vad som hänt, kändes verkligen så sorgligt..
Vad händer nu, liksom?
Jag åkte i alla fall med mormor, mamma & min moster upp till lasarettet och tittade på morfar och sa hejdå.
Just avskedet var nog det jobbigaste jag varit med om. Att säga hejdå, att veta att man aldrig mer kommer få se honom mer. Men han såg så fridfull ut, precis som om han bara låg och sov. Det var inte otäckt på något vis, det var bara skönt att få se honom och att allt hände så fort och utan smärta.
Hjärtstopp, förmodligen.
Men morfar kommer alltid att finnas med mig, med oss.
Min morfar var 82 år gammal, och väldigt pigg för att vara 82 år. För ett år sedan fick han en stroke, som han kom tillbaka från ganska snabbt ändå!
I söndags åkte mamma & mormor med morfar till akuten, där de sa att han hade fått hjärtinfarkt.
Så han har legat inne sen dess, men skulle få komma hem idag för han var så pigg och det såg bra ut.
Så det kom verkligen som en chock både för oss och personalen på avdelningen.
Men jag kommer bära med mig så mycket minnen av min morfar, och om det var hans tid.. Ja, då får det vara så!
Vi kan inte göra annat än att älska honom för den han var, och minnas! <3
Mamma ringde mig vid 10.30 och berättade vad som hänt, kändes verkligen så sorgligt..
Vad händer nu, liksom?
Jag åkte i alla fall med mormor, mamma & min moster upp till lasarettet och tittade på morfar och sa hejdå.
Just avskedet var nog det jobbigaste jag varit med om. Att säga hejdå, att veta att man aldrig mer kommer få se honom mer. Men han såg så fridfull ut, precis som om han bara låg och sov. Det var inte otäckt på något vis, det var bara skönt att få se honom och att allt hände så fort och utan smärta.
Hjärtstopp, förmodligen.
Men morfar kommer alltid att finnas med mig, med oss.
Min morfar var 82 år gammal, och väldigt pigg för att vara 82 år. För ett år sedan fick han en stroke, som han kom tillbaka från ganska snabbt ändå!
I söndags åkte mamma & mormor med morfar till akuten, där de sa att han hade fått hjärtinfarkt.
Så han har legat inne sen dess, men skulle få komma hem idag för han var så pigg och det såg bra ut.
Så det kom verkligen som en chock både för oss och personalen på avdelningen.
Men jag kommer bära med mig så mycket minnen av min morfar, och om det var hans tid.. Ja, då får det vara så!
Vi kan inte göra annat än att älska honom för den han var, och minnas! <3
Kommentarer
Trackback
